That's me in the corner

Dagen började bra men gick utför ganska snabbt. Eller mitt humör gick åt skogen. Under hela eftermiddagen har jag inte haft lust till att göra nååågonting. Ville inte följa med mamma och pappa när de skulle iväg två gånger utan satt i sängen och kollade på datorn. Ville inte umgås med någon eller prata med någon alls. Rätt var det var kände jag för att börja gråta men vet inte riktigt varför. Jag kan gå ifrån att vara på bra humör och glad till deppig på två sekunder och ibland vet jag inte ens varför. Det är så mycket som inte känns kul längre. Jag står och stampar på samma ställe och kommer inte framåt och det gör mig galen, samtidigt som jag inte alls känner för eller vill göra dem sakerna som faktiskt finns framför mig. Jag börjar nog bli deprimerad på riktigt och det suger ju.

Hej kul inlägg!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback